Autogeography

Improvement of Market Facilities, Kirkenes, Norge, 2015. Photo: Mobile Kultur Byrå.


An autogeography


On the last Thursday of every month of the year, market tents transform the square in Kirkenes. As cyclical a punctuality as that of any established indoor gallery with vernissage every fourth week.

The town’s uncontrolled transformation of the urban landscape is due to snowfall and snowmelt. Steering clear of bureaucracy, urban planning or border controls, the snow shapes new outlines not described in the town’s activity calendar.


It is possible to observe a snowfall in real time.


To read the pattern ”an autogeography” on the back of the market tent requires a physical distance similar to that of an observer looking at the items exposed inside the tent.


The snow now covers half of the pattern.


The activity in the square on the last Thursday of every month is described as an attraction in the activity calendar of the global tourism industry.


Snowfall covers logotypes and slogans in the public space.


The pattern ”an autogeography” is based on pictures that conceal or associate a building with an activity. A piece of cloth hides parts of photos of banners on buildings or windows, which creates a movable form.

The following notes from my time as migrant worker in Kirkenes constitute the pattern’s horizontal line:


With the town and street signs covered in snow,

it was difficult to navigate around streets and neighbourhoods.


When the snow disappeared, a paved path emerged under the short cut across the open area.


Something was being erected.


It turned out to be a circus tent.


The tent was to be the site of the political meeting.


En autogeografi


Oberoende av väder och vind, den sista torsdagen varje månad året om förtätas och förvandlas torget i Kirkenes genom marknadstälten. En lika cykliskt punktlighet som ett etablerat inomhusgalleri med vernissage var fjärde vecka.

Stadens okontrollerade förvandling av stadslandskapet utgörs av snöfall och snösmältning. Utan involvering av byråkrati, stadsplanering eller gränskontroller formar snön nya konturer vilka inte beskrivs i stadens aktivitetskalender.


Man kan följa ett snöfall i realtid.


För att avläsa mönstret ”en autogeografi" på marknadstältets baksida krävs ett liknande fysiskt avstånd som då en betraktare undersöker varorna som exponeras inuti marknadstältet.


Snön täcker nu halva mönstret.


Aktiviteten på torget sista torsdagen varje månad beskrivs som ett besöksmål i den globala turistindustrins aktivitetskalender.


Logotyper och slogans i staden täcks långsamt av snöfallet.


Mönstret ”en autogeografi" baseras på bilder som döljer eller förbinder byggnader med en aktivitet. Ett tygstycke döljer delar av fotografier av banners som täcker byggnader eller fönster vilket bildar en form som förflyttas.


Följande noteringar (på svenska översatt till norska och ryska) från min vistelse som arbetskraftsinvandrare i Kirkenes bildar mönstrets horisontallinje.


”Den snötäckta staden där gatuskyltarna doldes i snön gjorde det svårt att finna fram bland husen.


När snön försvann visade sig en stenlagd stig under genvägen över den öppna platsen. Något var i färd med att byggas.


Det visade sig vara ett cirkustält.
Tältet var centret för det politiska mötet.”